Artiklar

02.11.2020

En bra rapport som avslutning på ett lyckat projekt

På Kliniken svarar Keukes experter på företagares vardagsfrågor. För tillfället funderar många företagare på slutrapporteringen för projekt som genomförts med utvecklingspengar. Företagsutvecklare Miia-Mari Koskinen berättar vad som ska beaktas.


1. Det fanns många slags stöd och bidrag för inkomstbortfall under coronakrisen. Vilka av dem kräver en rapport av den som fått stödet?

Bland stöden som kunde sökas våren 2020 krävs slutrapport för Business Finlands utvecklingsfinansiering av affärsverksamhet i störningssituationer samt NTM-centralens finansiering till företag i den exceptionella situation som coronaviruset orsakat. Finansiering kunde i båda fallen sökas för såväl situationsanalys som utvecklingsåtgärder och rapporteringskravet gäller båda finansieringarna.

Av understöden betalades 70 % i förskott i samband med stödbeslutet, om sökanden ansökte om förskottsbetalning. Resten, det vill säga 30 %, betalas efter en elektronisk slut- eller betalningsrapport.

2. Vilka uppgifter ska finnas i rapporten och när ska den göras?

Rapporten ska lämnas in inom den tid som anges i finansieringsbeslutet, senast 4 månader efter att projektet slutförts. Du kan fylla i slutrapporten elektroniskt genast när du slutfört projektet, även om den ursprungligen planerade projekttiden ännu pågår. Projektet ska vara avklarat och kostnaderna betalda när slutrapporten görs.

Den elektroniska tjänsten leder dig i rapporteringen. I rapporten ska du beskriva projektets resultat (vilken verkan projektet haft på affärsverksamheten) och projektets genomförande (vad som gjordes i projektet, hur pengarna från Business Finland användes och om projektet gick som planerat samt projektets kostnader).

3. Vad är det viktigaste i rapporteringen? Kräver den specialkunskaper?

Rapporteringen kräver inga specialkunskaper. Det viktiga är att genomföra projektet och avge rapporten enligt finansieringsbeslutet och så att man följer finansieringsvillkoren. Summorna enligt kostnadsslag, som finns i kostnadskalkylen som bifogades med finansieringsbeslutet, bestämmer maximibeloppet för de enskilda kostnadsslagen.

Beaktas bör också att projektets bokföring måste göras lagenligt och så att projektkostnaderna kan identifieras och bevisas i bokföringen och kostnadsredovisningen. Den som fått finansiering måste i rapporten kunna bevisa vilka som arbetat i projektet och vilken total lön som är underkastad förskottsinnehållning som betalts åt dem under projektet. Alla projektplansenliga kostnader rapporteras och redovisas för finansiären. Kostnaderna godkänns utan moms. Tjänster som köpts utifrån kan godkännas enligt projektplanen och faktureringen. Experttjänster som använts i projektet kan godkännas som köptjänstkostnader. Efter att slutrapporten och slutredovisningen godkänts kan man inte längre hänvisa till nya kostnader för projektet.

 4. I finansieringsvillkoren nämns att stödet kan krävas tillbaka om villkoren inte uppfylls. Vad kunde vara en typisk situation där pengarna krävs tillbaka?

Lyckligtvis känner vi inte till några fall där stödet behövt krävas tillbaka.  I finansieringsvillkoren nämns situationer där det är möjligt.

Finansieringen kan krävas tillbaka om det i slutredovisningen framkommer att det med förskottet medräknat betalts mer stöd än de godkännbara kostnaderna berättigar till. Då ska den som fått finansieringen betala tillbaka den överflödiga delen. Eller om den som fått finansieringen inte levererar rapporterna eller begärda tilläggsuppgifter inom den tid som anges i finansieringsbeslutet eller som finansiären särskilt angivit.

Andra orsaker kan vara att finansieringen använts till annat ändamål än den beviljats för, att företaget har försummelser i fråga om att meddela skatter eller förfallen skatteskuld för vilken det inte har eller inte har ansökt om betalningsarrangemang eller att företaget inte finns i förskottsuppbördsregistret.

5. Företag har också möjlighet att ansöka om och få andra investeringsstöd. Är processen för dem likadan som för stöd i störningssituationer?

Business Finland beviljar stöd i samband med internationalisering. Internationaliseringsprojekt och deras rapportering följer samma mönster som coronafinansieringen.

I normalsituationer kan man via NTM-centraler och Leader-grupper ansöka om finansiering för företag på landsbygden. Hit hör stöd för grundande samt investeringsstöd. Vanligen ansöker man om utbetalning av stöden i efterskott, enligt de kostnader som uppkommit under projektet. Ansökningarna görs elektroniskt. Företagsstödens uppföljningsrapport görs efter genomförandet, senast i samband med ansökan om den sista betalningsraten. Företagsstöden kan utbetalas i flera rater.  

Kom ihåg att Keuke hjälper dig med allt som gäller finansiering, också rapporteringen. Kontakta oss om du är osäker på något som gäller finansiering eller rapportering.

 
 
 

KONTAKTA OSS

Tveka inte att kontakta oss och boka en gratis träff eller skicka ett meddelande till oss via kontaktformuläret nedan.

 






 
 

Jätä tämä tyhjäksi


 
 

 GÅ MED I E-POSTLISTAN

 

Keski-Uudenmaan Kehittämiskeskus Oy

Utvecklingscentret för Mellersta Nyland Ab

Puuvalonaukio 2D, 2. krs / 2. vån, 04200 Kerava / Kervo

› Visa på kartan

 

icon-phone.png

050 341 3210

icon-email.png

keuke@keuke.fi

 
 
© Keski-Uudenmaan Kehittämiskeskus Oy 2017 | login Synergia Foxy
 

Keuke, Development Centre Ltd. Helsinki Region North, aims to create growth for the region thorough counselling and supporting local businesses. Our services include for example:

Our clients, local SME′s, have insofar been exceedingly satisfied with our services, and we strive to keep it that way.

Keuke is owned by seven municipalities in Central Uusimaa: Kerava, Järvenpää, Tuusula, Nurmijärvi, Pornainen, Sipoo and Karkkila and our services are free of charge for our clients.

Helsinki Region North, Central Uusimaa, has an excellent logistic position at the border of the best markets. It is part of the Helsinki metropolitan area and is the gateway to Finnish, European and Eastern markets, such as Russia and the Baltic countries.

Our Contact details:
Address: Puuvalonaukio 2D, 2rd floor
Kerava

Tel: +35850 341 3210

Keuke, Utvecklingscentret för Mellersta Nyland, är ett företagsrådgivningsbolag som ägs av sju kommuner i Mellersta Nyland. Vi sträver efter att skapa tillväxt på området genom att stöta och rådda små och medelstora företag i till ex. följande frågor:

Utöver dessa tjänster, organiserar vi också flera större evenemang och utbildningar om året med varierande tema inom affärslivet.

Keukes rådgivningstjänster är kostnadsfria och betjänar företag som är verksamma i våra ägarkommuner: Borgnäs, Högfors, Kervo, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby.

Våra kunder har såtillvida varit väldigt nöjda med våra tjänster och vi kämpar för att det kommer att vara så också i framtiden.

Ytterligare information:

Elina Duréault, företagsrådgivare
gsm 050 3668 588

Elina Pekkarinen, verkställande direktör
gsm 050 549 2213

E-post: förnamn.efternamn(at)keuke.fi

SIBBO

Sibbo är en snabbt växande tvåspråkig kommun som ligger på ca 25 km:s avstånd från Helsingfors och Borgå och är en del av huvudstadsregionens ekonomi- och pendlingsregion. Sibbos läge invid Lahtis och Borgå motorvägar är logistiskt sett utmärkt. Man når Helsingfors-Vanda flygplats samt Nordsjö hamn under en halv timme.

Sibbo kommun säljer företagstomter på Lönnbacka företagspark och Bastukärr logistikområde.

Bastukärr arbetsplatsområde omfattar ett område på ca 230 hektar invid Kervovägen. Området lämpar sig väl för logistikfunktioner som kräver stort utrymme. Även serviceföretag kan etablera sig på området.

Lönnbacka företagsparkets arbetsplatsområden är beläget invid Mårtensbyvägen mellan Nickby och Tallmo. Det finns lediga företagstomter på området.

Lediga företagstomter och lokaliteter:
http://www.sipoo.fi/se/service/bygga_och_bo/tomter_till_salu
http://www.sipoo.fi/se/kartor